Samma historia idag och redan på första(!) kastet krokade jag en vacker fisk i tvåkilosklassen. Min kraftigt förtyngda husmaskimitation fiskades förbi öringen i högt tempo för att få den intresserad. Nästa steg i planen var en avvikande rörelse - jag slutade fiska in flugan varpå den sjönk som en sten. Öringen blev tokig, dök efter flugan och smack!
Fullständigt vild och inte alls glad över att vara krokad.
Vacker fisk!
Självklart fick den simma hem igen.
Jag promenerade runt flugdammen och spanade efter fler fiskar. Inte en fena, inte ett vak. Ingen fick något och det kändes som att dagens höjdpunkt redan var nådd. På ryggsäcken hade ett gäng sävsländor slagit läger och ute på sjön dansade både fjädermygg & någon enstaka dagslända, men fortfarande inga vak.
Sävslända var det visst?
Ännu en bild på sävsländan i fråga.
Någon som kan artbestämma dagsländan på bilden? Baetis scambus kanske?
Nu fick jag syn på en öring inne i ett av dammens hörn. Den stod parkerad under en buske och visade inget större intresse för någon av mina nymfer. Med fem-tio minuters mellanrum steg den däremot på förbipasserande fjädermygg och sländor. Nu skulle mitt tålamod verkligen sättas på prov. Den ratade nattsländor, dagsländor, forssländor, fjädermygg och klinkhammers. Varje ny fluga triggade en stigning, men efter noga övervägande nobbades dem gång på gång.
En liten griffiths gnat #18 knöts på och kastades ut. Öringen steg i slowmotion och sörplade i sig flugan - mothugg & fast fisk! En fin öring på cirka 1.5-2 kilo landades och glädjen var total. Vilken underbar känsla efter att ha försökt i över en timme på en och samma fisk.
Ännu en vacker öring - på torrt den här gången!
Sommar i Skåne!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar