Catch 23

Jakten på femtio arter på fluga lockar fler deltagare för varje vecka som går och således börjar det dyka upp en hel del fina & udda fångster. En art som många har lokaliserat är guldfisken och jag ville såklart inte vara sämre.

Stadsparker är ett säkert kort, förutsatt att det inte råder fiskeförbud såklart. Många oansvariga fiskägare tröttnar så småningom på sina akvatiska sällskapsdjur, varpå de släpps ut i närliggande dammar där de vid rätt förutsättningar tar över fullständigt. En snabbtur till en av dessa dammar resulterade i ett helt gäng guldfiskar som alla ville smaka på mina majsflugor.

Art #23 - Guldfisk - Carassius auratus.

Vackra krabater som var förvånansvärt starka för sin storlek.

En annan art som det ryktas, viskas, hymlas & skryts om är den ryggstrimmiga pelamiden, även kallad atlantisk bonito. Denna tropiska snabbsimmare besöker Sveriges kustvatten sporadiskt och detta år kommer säkerligen att gå till rekordböckerna.

På plats vid *biiiiip* såg jag genast ett stim som slirade runt i ytvattnet. Kraftig pålandsvind gjorde flugfisket knepigt och tyvärr höll sig stimmet på omöjligt avstånd. Då och då simmade de dock precis inom kasthåll och de fullkomligt mördade mina baitfishflugor så fort de fick chansen. Helvete vad häftiga huggen var!

Efter ett par avslitna tafsar - med tillhörande svordomar - bytte jag till en betydligt grövre tafsspets. En kvart senare var det dags igen - boom! Hugget var brutalt och en ursinningslös rusning påbörjades i samma sekund. Det var ungefär som att kroka ett snabbtåg - jag hade inte en chans.

Hundra meter backing försvann på ett par sekunder och jag vred genast om bromsen till max. Detta hindrade inte fisken nämnvärt, men mitt stackars klass fem-spö fick verkligen arbeta desto hårdare. Spöt bugade sig som aldrig förr och bristningsgränsen var knappast långt borta. Till slut fick jag kontroll över fisken och efter ett par ångestladdade minuter var succén ett faktum. Ett minne för livet helt enkelt.

Art #24 - Ryggstrimmig pelamid / Atlantisk bonito - Sarda sarda.

Småfiskarnas värsta mardröm.

Vacker så det förslår och starkare än jag någonsin hade kunnat föreställa mig.

Aldrig förr har jag varit med om en häftigare kamp - wow!

 Boniton filéades..

 .. och stektes till perfektion - vilken smaksensation!

Diversity

Jakten på femtio arter på fluga fortsätter och förra veckan bjöd på två härliga kvällar längs Malmö kanal. Niklas gjorde mig sällskap och det dröjde inte många minuter innan vi hade fått kontakt med de första fiskarna.

På andra sidan om en bro såg vi flyende betesfisk & tärnor som dök med imponerande precision. I det klara vattnet såg vi dessutom ett annat effektivt rovdjur - makrill. Ett mindre stim hade jagat betesfisken ända in i kanalen och efter ett par kast sög det tag ordentligt i upphängarflugan.

Makrillen är en torped i vattnet och bjuder upp till fantastisk kamp på lätt utrustning. Strax efter den första makrillen hade fått simma hem var det dags för nummer två att provsmaka min glimmerräka.

En av två makrillar som föll för en liten glimmerräka.

Plötsligt drog sig makrillstimmet tillbaka mot havet och abborrarna tog deras plats. Småflugorna var föga intressanta, men baitfishflugor uppåt 5-6 centimeter gjorde susen. Abborrarna högg titt som tätt, men storleken lämnade en del att önska.

Vacker city-abborre!

När jag hade tröttnat på att fiska småabborrar beslutade jag mig för att försöka lura en av alla tiotusentals betesfiskar. Med en mygglarv #26 lyckades jag med bedriften att kroka en av dessa små krabater. Vad som först misstogs för en skarpsill visade sig senare vara en helt ordinär sill, vilket man kan se på bukfenornas placering i förhållande till ryggfenans framkant. Strax därpå lurades ännu en art: en id i skaplig storlek.

 Art #21 - Sill - Clupea harengus.

En nyfiken rackare som inte kunde låta bli den lilla, svarta nymfen.

Skymningen närmade sig och med den kom en kraftig regnskur. Niklas & jag hade skymtat abborre & torsk som betade längs en pirarm och precis när vi skulle söka skydd från regnet så högg något på min lilla, svarta upphängarfluga - torsk!

Art #22 - Torsk - Gadus morhua.

Efter torsken blev det inget mer. Vi jagade ett sillstim i mörkret, men de visade föga intresse för flugorna. Dagen därpå hade vattnet blivit ordentligt grumligt på grund av den kraftiga pålandsvinden och fiskarna var som bortblåsta. Alla utom abborrarna såklart.

Malmö kanal är ett vatten som - likt staden - bjuder på mångfald utan dess like. Jag vet av egen erfarenhet att här dessutom simmar plattfiskar, simpor, stubbar & multar. Säkert många fler. Tack för sällskapet Niklas, detta måste vi göra om snarast.

Helgen bjöd sedan på kanonfint väder och ett sådant tillfälle måste man helt enkelt ta vara på. Sara & jag bestämde oss för en sju kilometer lång promenad längs vattnet - från Lomma till Bjärred - och fiskeutrustningen var såklart nerpackad om det skulle dyka upp en multe eller två.

En av dagens höjdpunkter - fika ute på en läad båtbrygga. Mysigt värre.

Omnom!

Jag hoppades på spigg, men det blev bara id.

Söt liten rackare.

Promenaden resulterade bara i ett par småidar fångade på mina mikromajsflugor, men med en stor mjukglass som tröst var jag ändå skapligt nöjd med dagen.