måndag 29 september 2014

One last goodbye

Evigt inristat på näthinnan är det idylliska, lilla paradiset där jag kanske aldrig mer kommer att få möjligheten att fiska. Den gångna helgen var eventuellt punkten för ett underbart kapitel i mitt flugfiskeliv och vilken avslutning det blev!

Jimmy & jag begav oss från Malmö kl 05.00 och vi var framme vid vår destination strax efter att solens första strålar hade börjat lysa upp horisonten. Spöna riggades och en nybliven favoritfluga knöts på - sälhårspuppa #8. Genast begav jag mig till den mellanstora dammen där en torrfluga sällan sviker. Redan i det första utlägget bröts den spegelblanka ytan i ett harmoniskt sippvak. Mothugg och fast fisk - en fantastiskt fin regnbåge på cirka ett kilo. Fenorna var som vanligt helt perfekta och förvildningsprocessen som har pågått här under minst ett års tid är en fröjd att skåda; slanka & urstarka regnbågar med de vackraste av teckningar.


 Vindstilla och tyst som graven.

Fish on!

 Makalöst vacker.

Som vanligt får fiskarna simma hem igen.

Första fisken var landad och nu ställdes siktet om helt till de svårflörtade, vilda öringarna i den största av de tre dammarna. Fredningstider nalkas och nu var sista chansen att fånga de där prickiga skönheterna som ligger mig så varmt om hjärtat. Vattenytan låg fortfarande ostörd i den stora dammen och vakande fisk var det enda som saknades denna underbara morgon. Den gigantiska torrflugan retade omgående flera småöringar till hugg, men vakfesten som både Jimmy & jag hade föreställt oss uteblev dessvärre.


En liten rackare..

.. följt av en ännu mindre.

En liiiten nymf knöts på istället och omgående fick jag bättre utdelning. Morgontimmarna bjöd på ett härligt fiske med huggvilliga öringar & flertalet välbehövliga kaffepauser. Även en och annan regnbåge fattade tycke för den lilla nymfen och då snackar vi kampvilja. Öringarna bjuder måhända sällan upp till dans på samma sätt som regnbågarna, men deras fantastiska förmåga att ständigt söka sig mot närmsta kluster av vegetation gör att man ständigt måste vara skärpt och drilla dem bort från alla hundratals gömställen.


Hösten gjorde sig påmind på fler än ett sätt..

 Bärfisar trillade ner i vattnet lite då och då.

 Nattsländor kläckte sporadiskt.

 I bottensedimentet kryllade det av nymfer.

Det märks på proportionerna att öringarna har en del att äta..

Efter att ha fiskat av mina bästa hotspots bestämde jag mig för att testa en svåråtkomlig djupbrant där jag knappt hade lagt någon fisketid. Flugan placerades ett par decimeter från vasskanten och genast kom en plog från ett närliggande överhäng. Ett par sekunders handtwistande hann jag med innan hugget kom och linan stramades upp. Fisken slängde med hela kroppen och jag förstod snabbt att det var en öring av lite grövre kaliber. Pulsen ökade konstant under hela fighten och de sista metrarna fram till håvkanten gick verkligen i slowmotion. Jaaaa, äntligen en riktig praktfisk!


 Lycka!

 Wow! Vilken teckning!

42 centimeter och i kanonkondition.

Redan klockan tio hade otroliga tretton öringar & tre regnbågar synat håvnätet. Nu blåste det däremot upp ordentligt, från snudd på vindstilla till vindbyar på minst 15m/s. Fisket tvärdog med en gång, men innan dess hade jag hunnit fånga en av de större regnbågarna som simmar i dessa vatten.


Tre kilo muskelpaket.

Timme efter timme passerade utan så mycket som ett hugg. De två superflugorna för dagen var nu lika lockande för regnbågarna & öringarna som ett knippe morötter för en gädda. Matpauserna avlöste varandra i rasande tempo och ett tag satt jag mest still och spanade efter vak på den vindpinade vattenytan. Ingen fisk i sikte på nästan hela dagen faktiskt, men vetskapen om vilka gigantiska öringar som lurar i dammen var tillräckligt för att vi skulle fortsätta ända fram till mörkrets inbrott.


Ännu en prickig snygging.

I ett sista försök att tänka utanför lådan knöt jag återigen på den stora hårbollen, eller rättare sagt sälhårspuppan. Trots att vaken lös med sin frånvaro hoppades jag på att den kanske skulle kunna reta upp en och annan regnbåge, som så många gånger förr. Flugan kastades ut framför en djupbrant och attacken kom som en blixt från klar himmel. En större regnbåge hade kastat sig ursinningslöst över flugan och mothugget blev perfekt. Fisken tokrusade runt om halva dammen och mäktiga luftsprång avlöste varandra i rask takt. Efter en galen fight gled den till slut ner i håvnätet, där den knappt fick plats. Ännu en praktfisk med en paddel som heter duga!


 En höstdag att minnas.

 Vilken stjärtfena!

 Ett par snabba foton.

Kalasfisk närmre fyra kilo!

Tystnaden. Stillheten. Skönheten. Ett med naturen!

Det var allt för den här gången. Tack för alla fantastiska fiskedagar vid dina dammar Janne, jag hoppas verkligen att vi ses igen!

2 kommentarer:

  1. Härligt skrivet och låter som en kanondag! Sälhårspuppan låter intressant, har några sådana i strl 14 men aldrig prövat en så stor som en 8:a, måste prövas!

    Vattnet du fiskat i vad händer där ? Är det ett privat vatten eller "put and take"
    Skitfiske!
    / Andreas - Flugfiskaren i Småland

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjena Andreas!

      Tycker definitivt du ska binda upp några sådana, den fungerade i helgen igen och retar verkligen gallfeber på både öring & regnbåge.

      Vattnet är ett privat p&t kan man väl säga, men ägaren har tyvärr sålt det. Ska försöka komma i kontakt med nya ägaren :)

      Radera