Vid startskottet tog jag ett raskt varv runt anläggningen för att spana efter fisk. Inga vak i sikte, men mängder av regnbågar som både stod still och patrullerade väldigt ytnära. Torrflugor & nymfer - jag testade det mesta, dock utan framgång. För att bygga upp lite självförtroende begav jag mig bak till bäcken där det alltid finns huggvillig fisk. Med en mindre getingimitation överlistade jag snabbt två vackra bäcköringar och genast var självförtroendet tillbaka på topp. Game on.
Vacker, liten bäcköring! Blir lika glad varje gång.
Nummer två.
Precis vid utloppet av kanalen syntes en hel del patrullerande fisk och till slut lyckades jag hitta flugan för dagen - en svartgrön, tungstensförtyngd nymf #16. Fisk efter fisk fattade tycke för flugan och vilket härligt siktfiske jag hade. I det halvgrumliga vattnet syntes inte flugan efter att den hade penetrerat vattenytan, men när en regnbåge passerade förbi och började tugga, då var det bara att göra mothugg.
Dagens första regnbåge blev snabbt ett faktum.
Redo för landning.
Stark och fin - fick friheten åter såklart.
Dagens superfluga!
Fighterna blev minst sagt brutala - fiskarna stångade, hoppade, rusade runt hinder och försvann långt bort mot horisonten. Backingen var säkert 30-50 meter ute med varje fisk och med ett #4-spö kunde jag inte göra annat än att låta de urstarka regnbågarna leda vägen. Hur kul som helst!
Fullkomligt rosenrasande regnbåge i femkilosklassen. Ett tiotal luftsprång innan den rusade sådär 80-100 meter ut i dammen. Hysteriskt rolig fight!
Galet spöböj.
Snabb avkrokning - i vattnet såklart.
En trevlig snubbe från Växjö hade med sig en osannolik supertorrfluga - en stor hårboll på krokstorlek #6. Med denna löjligt effektiva kreation hade han säkert 50-60 kontakter under dagens lopp, kanske mer. Det var en fröjd att se även de mest tjuriga regnbågarna fullkomligt slänga sig över hårbollen som om det vore deras sista måltid. Knas!
Inget vackert barn, men effektiv bortom alla rimliga gränser.
Totalt blev det sex landade regnbågar och ytterligare ett par som tappades. Storleken var riktigt bra, inte en fisk under tre kilo och den största vägde säkert in på cirka sex kilo.
Dagens sista regnbåge var en av de slöaste individerna jag såg under dagen. Längst inne vid inloppet såg den ut att ligga med magen mot botten för att ödsla så lite energi som möjligt. Min närvaro spelade ingen roll och dagens supernymf kunde inte heller ha varit mindre intressant.
Jag knöt istället på en pheasant tail #16 med en knall-orange tungstenskalle - allt för att trigga huggreflexen. Flugan dinglades framför nosen långt och länge. Tio sekunder. Trettio sekunder. En minut. Till slut fick regnbågen nog - den slukade flugan och jävlar vilken fight den bjöd på. Den rusade ursinningslöst rakt ut i dammen och jag var beredd på att backingen skulle ta slut - vilket inte vore första gången för min del i Bondemölla. Som tur var fick jag kontroll över fisken och fem-sju minuter senare var den avkrokad och tillbaka på sin ståndplats. På återseende!
På väg bort mot horisonten.
Bara en liiiiten bit till..
Success - otroligt bra kondition!
En perfekt avslutning på en fantastisk dag. Balsagetingen levererade.
Allt som allt en härlig dag. Jag längtar redan tillbaka till de urstarka regnbågarna, till höstfärgerna och inte minst det rogivande ljudet av vatten i rörelse.
Röd trollslända.
Gott om stensopp, eller Karl-Johan om ni så vill.
Ännu ett praktexemplar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar