Coffee

I nästan två månader hade jag väntat på att moder natur skulle förbarma sig över mig. Allt jag bad om var en enda ledig dag med drägligt fiskeväder. Veckorna gick - blåsten & regnet höll sig kvar - men till slut fick jag nog. En fiskedag planerades in och vädrets makter skulle minsann inte få hindra mig.

Today I'm going fishing!

 

Lite flugbindning hjälper mot abstinensen. Fjädermyggkläckare #13.

Äntligen hade det blivit dags att blöta flugorna. Väderrapporten för dagen löd; duggregn, ett halvdussin plusgrader och medelvindar omkring 12-14 m/s. Knappast optimalt, men det var bara att gilla läget.

Framåt lunchtid kom jag fram till vår lilla pärla. Vattenytan var kraftigt vindpinad och det annars så spännande sightfisket var bara att glömma. Havsöringsspöt med tillhörande intermediatelina kändes som ett passande val under omständigheterna.

En liten micronobbler knöts på och redan i andra kastet sög det till i andra änden av fluglinan. Mothugget blev bra och efter en kort kamp var den köldstela regnbågen redo för landning. Fisken var i god kondition; mat verkar alltså inte vara en bristvara i dammen. Åtminstone inte ännu, men vintern har ju trots allt bara börjat.

 Nakna björkar och bister väderlek.

 Fish on!

 Fina fenor.

Vacker regnbåge i bästa kondition.

Huggen duggade verkligen inte tätt denna dag. Samtliga fiskar var precis lika försiktiga och köldstela som den första, så någon kamp vill jag inte påstå att de bjöd på. Honorna var blanka till färgen, medan hanarna var iklädda begynnande lekdräkter med de vackra, karaktäristiska, rödvioletta banden längs sidorna.

Fyra fiskar på lika många timmar blev resultatet. Mina fingrar hade övergått till en blek blålila nyans och i huvudet ekade den ihärdiga vinden. Spöt packades varsamt ner i tuben igen, varpå jag satte mig till rätta på en läad plats i sällskap med min termos.

 Om blickar kunde döda...

Ett litet vinteräpple som blev till lunch.

Kaffe!

Det svarta guldet hälldes varsamt upp i koppen och omedelbart var allt rätt med världen igen. Plötsligt kunde jag urskilja färger i det dunkla, gråmulna höstlandskapet och sakta men säkert återvände blodflödet till mina fingrar.

Ett leende spred sig över mina läppar när dagens första vak uppenbarade sig och för en stund var jag i total harmoni. Tänk vad lite fiske & kaffe kan göra för själen!

 Livet på en pinne.

 Trevlig helg alla fiskevänner!

Fourth time's the charm

Den gångna helgen spenderades mestadels vid det lilla smultronstället som jag är så otroligt tacksam över att få fiska vid. Här simmar öring, tigeröring & bäckröding, även om de två sistnämnda enbart förekommer ytterst sporadiskt. Fiskarna i den lilla bäcken tar gladeligen sländor som snubblar runt på vattenytan - speciellt gula forssländor, strömsländor & åsandsländor. Tack C för att du delar med dig av ditt fantastiska smultronställe!

 Smultronstället.

I fredags fixade jag mina sista blomsterinköp innan jag slängde mig in i bilen och ilade iväg till bäcken. Solen var framme, men ändå var det märkligt kallt i luften för att vara slutet av maj månad. Både strömsländor & gula forssländor kläcktes i massor och öringarna kalasade för fullt på godbitarna. Bara ett litet bekymmer - de flesta vaken var inne i buskagen och således helt utom räckhåll för mig.

Heptagenia sulphurea - gul forsslända.

Varsamt gled jag fram längs stigen i jakt på bäckens prickiga riddare. En och annan öring vakade på fiskbara platser och efter ett gäng flugbyten hittade jag till slut rätt i asken. Så otroligt kräsna de var med både storlek, färg & presentation - men det är ju samtidigt det som är tjusningen med detta fantastiska bäcköringsfiske.

Här står alltid öring - inte alltid så lätt utan utrymme för bakkast dock.

 Dagens första lilla öring..

 .. lät sig luras av en imitation av gul forsslända.

Ephemera danica - åsandslända.

Pigg, liten rackare som också kalasade på gula forssländor.

Innan dagen var slut hade jag dessutom tappat en riktigt fin öring. Precis i anslutning till ett näckrosbälte kom ett brutalt hugg på min lilla f-fly. Öringen fightade på djupet och trots hård press lyckades jag inte hålla fisken undan växtligheten. Den zickzackade sig rutinerat fram mellan näckrosorna varpå kroken lossnade efter ett par minuter. Shit happens.

Man kan helt klart ha det sämre.

Lördagen bjöd på sovmorgon då väderprognosen hade lovat spöregn under förmiddagen. Cirka klockan två var jag på plats och självklart möttes jag av en kraftig hagelstorm precis då jag hade riggat spöt och spanat in en vakande öring. Men som ni säkert vet - efter regn (och hagel) kommer kläckningar.

Härifrån väntade jag ut hagelstormen, med utsikt över en av bäckens hetaste ståndplatser.

Gul forsslända i nymfstadiet.

Kanske den vackraste sländan utav alla?

Bäckens giganter är på gång.

Två stora, fina åsandsländor dök plötsligt upp på vattenytan och mina förhoppningar om en fantastisk kläckning höjdes till skyarna. Förgäves. Det blev inga fler. Men gula forssländor kläcktes om än fler än under gårdagen och torrflugefisket visade sig än en gång från sin bästa sida. I vanlig ordning tappade jag dagens i särklass största öring, dessutom på precis samma plats & manér som i fredags.

F-fly #16-18 i flera olika färger - onekligen helgens fluga!

Dagens finaste - vilken öring!

Söndagen inledde jag i ett för mig helt nytt vatten ute på de sydskånska vidderna. Här har storöringarna duggat tätt en gång i tiden men hittills finner jag mitt nya vatten extremt svårfiskat. Vattnet skiftar karaktär för varje besök - högvatten, lågvatten, kristallklart, lerfärgat osv. Det är glest mellan öringarna, åtminstone för undertecknad, men visst ska dem finnas där. Nattfiske ute i hagarna bland kor, tjurar & vildsvin är vad jag har framför mig om jag vill komma åt de stora - en spännande sommar är att vänta!

Fantastisk natur.

Det enda som fattades var vakande öringar.

Efter ett par resultatlösa timmar begav jag mig istället mot smultronstället för att ta revansch på storöringen som hade gäckat mig i två dagar. I sedvanlig ordning kläcktes gula forssländor för fullt och även denna dag bjöd på två åsandsländor, varken fler eller färre. Märkligt.

Danica i nymfstadiet.

 Öring-godis!

Fotosessionen blev kort - åsandsländan hade annat i kikaren.

Här försöker jag smyga mig fram för att kasta på en något större fisk.

Sanslöst vacker!

Många bäck(öring)ar små.

Fisket var fortsatt bra och precis då jag hade planer på att packa ihop mina prylar såg jag ett ordentligt vak enbart ett par spölängder bort. Jag intog kastposition i den snåriga skogen och presenterade min #20-mygga precis uppströms vaket. PANG!

Vattenytan expoderade i en ursinnig attack, varpå undertecknad blev skiträdd och fibblade bort mothugget. Ett tiotal kast senare hände exakt samma sak och likförbannat hoppade jag till istället för att göra ett värdigt mothugg. Skulle jag få en chans till på samma fisk? Jo men visst - bara ett litet bekymmer - jag misslyckades en tredje gång och storöringen vann således för tredje dagen i rad. Men nästa gång, då jävlar!

Helgens sista skönhet - en öring som höll ut i tre dagar innan den till slut föll offer för cdctussen #20.

Eat sleep fish

I helgen flydde vi fältet och planen var att spendera min födelsedag uppe på det halländska höglandet - närmre bestämt vid Sunnedamm & Vänneån. Inför helgen hade jag hyrt bil och Hertz "surprise vehicle" är alltid ett spännande val. Sist blev jag tilldelad en stadsjeep i megaformat, men den här gången fick jag en moped i förklädnad - Fiat 500C. En rolig liten racerbil förvisso, men motorn lämnade en del att önska. Nåja, nog om bilar, vi kom trots allt fram till vår destination.

En av alla fantastiska torrflugefiskar denna helg!

 Leksaksbil..

Själv är jag en sann karnivor - men Sara kan ju nästan misstas för en vegetarian..

Framme vid Sunnedamm möttes vi av två härliga & morgonpigga (nåja) Nybrobor som stod ute i minusgraderna och huttrade. Beväpnade med rykande varmt kaffe förberedde de sig för torrflugefiske och på altanen skymtade jag en öppnad whiskeyflaska - inte en helt dum idé under förutsättningarna.

Prylarna lastades in i storstugan och en kort stund senare kastade jag torrflugor på vakande fisk. Flugorna ratades gång på gång, men vaken fortsatte. På vattenytan låg mängder av små, döda fjädermygg, men storleksmässigt hade jag inga lämpliga imitationer.

Torrflugorna byttes sedemera ut till smånymfer och med en spider red tag #16 fångades dagens första firre. I det otroligt klara vattnet - och med lite hjälp från solen - såg vi att regnbågarna stod apatiska i både dammen & poolerna. Lekskador & lekbeteende var ett faktum - men skam den som ger sig.

 Fish on i jacuzzin.

En blyg liten regnbåge fick simma hem igen.

Denna lilla krabat var också nyfiken på bäcksländenymfen.

Sara använde denna underbara helg åt att förbereda kommande yogaklasser, medan jag själv spenderade merparten av min tid antingen med flugspöt eller en kopp kaffe i händerna. Hursomhelst så njöt vi båda till fullo av att vara ute i naturen - mitt bland hackspettar, kanadagäss & tranor. En och annan kungsfiskare hade vi dessutom turen att skåda.

 Eat sleep fish! En liten larv firade ner sig från björken med hjälp av sin silkeslina - allt för en stund i rampljuset.

Förberedelser inför kommande yogaklasser.

Sagolik öring!

Dag nummer två bjöd på samma underbara försommarväder - om än lite blåsigt emellanåt - och fisket var fortsatt tämligen trögt. Detta skulle bli en sådan dag då allt gick fel. Tafsbrotten avlöste varandra trots rigoröst utförda knutar, trassel uppstod och när fiskarna väl högg på mina torrflugor så misslyckades jag med mothuggen.

Fem timmars morgonfiske och vad blev resultatet? En mört på torrfluga..

Vitsippan ute i backarna står - eller hur var det nu?

En tur till Vänneån skulle också hinnas med. Mitt vackra Loop Yellowline #2 skulle äntligen få uppleva sin premiärtur. Femton minuter in i fisket lokaliserades en sporadiskt vakande öring och mitt under ett luftkast var olyckan framme - spöt gick från tredelat till fyrdelat och äventyret var således över innan det ens hade börjat. Katastrofen var därmed ett faktum!

******* !!!

Vid Sunnedamm hade fiskarna börjat vaka så smått. Flygmyror plaskade hjälplöst runt i vattnet och i mina flugaskar hittade jag en lämplig imitation. Redan på första utlägget steg en fisk mot flugan, men avvek i sista stund. Kort därpå tog en annan fisk torrflugan i ett vackert head&tail-vak. Mothugget var resolut & vältajmat och efter en intensiv fight kunde dagens första regnbåge på torrfluga landas.

 Äntligen lite action i pool fyra.

 En vacker regnbåge som bjöd på härlig kamp.

En av alla godbitar som snubblade runt på vattenytan.

Kabbleka i all sin prakt.

Sådär en gång i timmen kom ett påslag på torrflugan. Oftast var jag tämligen oförberedd men dagen slutade ändå med sju landade torrflugefiskar - varav två riktigt fina öringar. Födelsedagen avrundades sedan på bästa sätt med grillad ryggbiff, ett fint årgångsvin & som avslutning glass med varma bär - lyxigt värre!

 Fler och fler bäcksländor kläcktes efter hand som timmarna passerade.

 

 Påslag - mothugg - och ett vältajmat foto!

 En gudomligt vacker öring slukade min olivfärgade f-fly #16.

Vilken skönhet.

Grym avslutning på en fantastisk födelsedag - minus spöbrottet då..

På söndagen steg jag upp med solen och medan frukosten inmundigades passade jag på att läsa av termometern: -3 grader! Fy fan! På med fleecehuvan, handskar & ett par extra lager kläder och sedan var jag redo för dagens utmaningar.

 Vackert så det förslår.

Kabblekan såg lite frusen ut.

Frukost ute i den underbara vårsolen.

Fisket var av förklarliga skäl hyfsat svårt, men efter hand som solen värmde upp landskapet började kläckningarna och följaktligen även vaken. Små olivgröna dagsländor kläcktes sporadiskt under hela helgen och med egenbundna f-flys #16 landades fisk efter fisk. Flera gånger fick jag dessutom möjlighet att sightfiska på vakande regnbågar och att se stigningarna i slowmotion är verkligen en häftig upplevelse!

 Vackra, olivgröna dagsländor i storlek mindre kläcktes under hela helgen.

 Vilken rusning - backingen är säkert trettio meter ut i dammen!

 Kalasfin hanfisk som bjöd på helgens härligaste fight.

Den fick naturligtvis simma hem igen efter att ha återhämtat sig.

Mellan huggen passade jag på att inventera strömsträckans otaliga nymfer - vad kan detta vara måntro?

Allt som allt en fantastisk helg uppe på det halländska höglandet. Fisket var över förväntan med tanke på förutsättningarna och totalt landade jag cirka 35-40 fiskar varav hälften på torrflugor. Längtar redan tillbaka! Tack Martin, keep up the good work!