The hunt continues

Andra semesterveckan är i skrivande stund snart till ända och främst har den ägnats åt att utöka artlistan. Först ut blev ett nattpass på den skånska västkusten. Ett par smånäbbisar tappades, en miniöring landades och mitt i natten spanade jag efter plattfiskar med hjälp av ficklampan. Flera fina rödspättor skymtades över sandbottnen, men mina flugor var tyvärr av föga intresse.

Vacker vy på väg ner till vattnet.

Tropisk natt och fullständig bleke - när hände det senast?

Helgen bjöd på många soltimmar och när jag inte längre stod ut med att hänga vid föräldrarnas pool tog jag mitt fiskespö och begav mig ner till båtplatsen. Ett gäng idar var på plats och efter en timmes smygande blev jag till slut belönad med en tjock individ som bökade runt i sjögräset.

Fyrklöverjakt innan fisket är alltid en god idé.

Fish on!

 Art #15 - Id - Leuciscus idus.

Tjock & fin - det råder ingen nöd på idarna i Höllviken.

Måndag & tisdag spenderades vid vackra Sunnedamm. Efter en veckas högtryck kom en rejäl regnskur (30-40 mm på ett par timmar) som hjälpte till att kyla ner samt syresätta vattnet.

Förutsättningarna var på topp och vi såg gott om nattsländor, åsländor och även en del sjösandsländor - men det goda fisket uteblev av någon konstig anledning. Trots ett dukat bord (läs vattenyta) vakade fiskarna knappt och det krävdes istället tunga nymfer för att komma i kontakt med dem. Åtta landade regnbågar på fjorton timmars fiske är verkligen inget lysande facit.

Fish on!

 Under sommaren bör fiskarna krokas av i vattnet. Man kan faktiskt få riktigt bra bilder ändå.

En trollslända som håller på att kläckas.

Äntligen ute ur nymfskalet.

 Vingarna pumpas upp.

Inte långt kvar nu.

 Ready for take off.

Tack för showen!

Det kryllade av nymfer under stenarna i strömsträckan.

 Gul forsslända i nymfstadiet.

 Åsländorna svärmade, men exakt vilken art är jag osäker på.

 Även vulgatorna var i farten.

 Mest talrika var dock nattsländorna.

En välkommen bifångst när fisket är som trögast.

Tisdagen bjöd på precis samma förutsättningar. Det blåste närmre 10m/s och vaken lös fortfarande med sin frånvaro. Timmarna passerade utan minsta känning för egen del. Till slut, efter åtta timmars fiske, lossnade det när en regnbåge äntligen behagade stiga på min fjädermyggkläckare #16. Fem firrar på torrfluga på kort tid blev det och dagen var således räddad.

Ibland får man smyga bakom stenar för att komma nära en vakande fisk..

 .. och visst ger det utdelning!

 En kopp kaffe behövs emellanåt.

 Ännu en tjusig firre som efter en hård kamp fick simma hem igen.

 Husbyggande nattsländelarver trivs också i Sunnedamm.

 Godis för regnbåge & öring.

Nomnom!

Onsdagen vigdes helt och fullt åt artjakten. Sarv & ruda avverkades med hjälp av majsflugor och jag hann dessutom med att tappa en riktigt stor abborre. Flera gigantiska abborrar runt två kilo simmade precis framför fötterna på mig, så till dessa dammar kommer jag definitivt att åka igen för en helhjärtad satsning efter storabborre.

Art #16 - Sarv - Scardinius erythrophthalmus.

Ingen storabborre - men ack så vacker.

Art #17 - Ruda - Carrasius carrasius.

Torsdagen och fredagen bjöd såklart också på lite artjakt, dels längs kävlingeån och dels i en damm som enligt ett par vänner skulle innehålla diverse karpfiskar. Kävlingeån levererade enbart ett gäng minimörtar, men dammen däremot bjöd på en tappad fjällkarp, ett par landade spegelkarpar och till min stora förvåning även en riktigt fin id - hur kul som helst på lätta prylar!

Kävlingeån visade sig knappast från sin bästa sida - här en mört på några ynka gram.

Vackra kornfält så långt ögat kunde nå. Älskade skåne!

Art #18 - Karp - Cyprinus carpio.

En enorm id som knappt fick plats i håven.

Sagolikt vacker. Den fick såklart simma hem igen.

Sist, men inte minst, frukost ute i naturen följt av öringfiske i smultronbäcken. Dessutom en obehaglig överraskning i vattenbrynet - Sveriges största spindelart - en större kärrspindel.

Lyxfrukost - det blir knappast bättre än såhär!

 En prickig skönhet som bjöd på fin kamp på mitt Yellowline #2.

Större kärrspindel - Dolomedes plantarius.

Obehagligt stor. Här syns den bredvid en normalstor gräshoppa.

Here comes the swallows

Efter en hel del velande fram & tillbaka tog vi beslutet att fara upp till Ekemölla redan på fredagkvällen - delvis för att slippa stiga upp kl 03.00, men även för att klämma in ett par extra fisketimmar. På kvällen bjöd regnbågarna i lillsjön på vak-show, men dessvärre hann jag aldrig hitta rätt fluga innan mörkret hade lagt sig över den vackra nordskånska vildmarken.

Mattias, Daniel & jag delade på en stuga och trots en snarkande Mattias fick vi ändå tillräckligt med sömn för att vara pigga (nåja) när alarmet tjöt kl 04.30. Det var snudd på nollgradigt och dimman låg tät över sjöarna. Vi bestämde oss för att vänta med morgonkaffet, men både vaken och huggen lös med sin frånvaro - lika bra att fixa frukost trots allt.

Vacker soluppgång i den nordskånska vildmarken.

Efter ett par koppar snabbkaffe var vi åter människor. Fiskarna blev mer aktiva efter hand som timmarna gick och till slut lyckades jag sightfiska dagens första regnbåge på en fluga som alltid levererar i lektider: romkornet. Kanske inget finlir, men äntligen spöböj och härlig kamp.

Utstark Ekemölla-regnbåge.

Redan innan klockan hade slagit åtta påbörjades den magiska kläckningen som skulle hålla igång under hela dagen - en efter en trängde sjösandsländorna genom vattenytan och vi fick bevittna ett skådespel av sällan skådat slag. Lillsjön bjöd på vakfest och när kläckningen var som mest intensiv svärmade dessutom ett tjugotal svalor över den lilla dammen. De dök ner mot vattenytan och snappade upp kläckande vulgator med sådan imponerande precision att man nästan tappade hakan.

 Ephemera vulgata - sjösandslända.

 Vulgatorna var överallt..

.. och de var verkligen inte fotoskygga.

 Trollsländenymfer fanns det också gott om - riktiga predatorer & 'top dog' i insektsvärlden.

Häftiga kryp!

Under dessa massiva kläckningar uppstår dock ett litet bekymmer - hur i hela friden ska regnbågarna hitta våra imitationer bland tusentals riktiga vulgator? Inte nog med det, fiskarna var dessutom väldigt kräsna gällande både storlek, färg & placering i vattenytan.

I det kristallklara vattnet såg vi att ett par fiskar specialiserade sig på kläckarna medan andra uteslutande käkade de färdiga vulgatorna när de snubblade runt på vattenytan. Spent spinners var däremot inte det minsta intressanta. Svårknäckt kod med andra ord - men skam den som ger sig!

 Dagens första torped på torrfluga..

.. och som vanligt i Ekemölla är fenorna perfekta!

Halva flugasken testades men gång på gång ratades flugorna. Till slut hittade vi dock rätt i askarna och då kom också påslagen med jämna mellanrum. På mina vulgatakläckare var det lugna head&tail-vak medan imitationerna av färdigutvecklade vulgator genererade mer explosiva hugg.

Ännu en vulgata..

 Egenreproducerad regnbåge som levt hela sitt liv i lillsjöns glasklara vatten. Till och med stirrfläckarna är kvar. Wow!

 En del vassländor kläckte också..

.. och Mattias fångade flertalet regnbågar på sina små klinkhammerkläckare.

Mothuggen misslyckades lite väl ofta och när dagen summerades hade jag nog missat & tappat sådär femton fiskar. Sju landade på torrfluga och ett par på nymf blev dagens facit - och vilka grymma fighter Ekemölla-regnbågarna bjuder på. Vackrare & starkare regnbågar finns helt enkelt inte.

Naturupplevelsen står i centrum när man besöker Ekemölla.

Ännu en skönhet född i det vilda - en fröjd för ögat.

Kläckningen fortsatte långt in på kvällen.

En tjusig regnbåge som frossade på vulgatorna.

Kvällen avrundades med en vacker regnbåge som tog på supermyggan #18. Den rusade runt de stora stenarna i lillsjön och sedan rakt in i gäddnaten. Efter ett par minuter av slaklina & 'the waiting game' simmade den till slut ut ur växtligheten och lät sig håvas av undertecknad. Bra avslutning på en magisk dag - tack för den här gången Johan - på återseende snart!

Dagens sista - även den född i lillsjön, dock ett år äldre än de andra småttingarna.

På söndagen blev det en snabbis till favoritbäcken där jag inventerade nymfer & tog några kast. Ingen öring var hemma, men varje näve bottengrus bjöd på flera danicanymfer som såg ivriga ut att påbörja sin metamorfos. Spännande!

Ephemera danica - åsandslända. Inte långt kvar nu.

Därefter begav jag mig till en liten bäck som jag har varit sugen på att testa under en längre tid. Vid god vattenföring är bäcken sådär 1-2 dm djup och 1-1.5 meter bred. Här kläcker inga sländor, men både landinsekter & fjädermygg finns det gott om. Bäcken är omgärdad av träd, buskar & snår och kastmöjligheterna är minst sagt dystra - men återigen - skam den som ger sig.

Vacker liten bäck, låt inte bilden luras dock, här är bäcken inte mer än en meter bred.

Jag smög mig fram längs bäcken och skrämde slag på flertalet hyperskygga öringar. På ett lite flakare parti med ljus sandbotten lyckades jag till slut få syn på en öring utan att den fick syn på mig. Jag placerade mig bakom ett träd cirka tre spölängder uppströms och lät sedan min svarta f-fly drifta ner mot ståndplatsen. Fisken såg flugan och tvekade inte för en sekund - mothugget blev bra och efter en kort kamp var dagens första lilla bäcköring ett faktum.

Success!

Strax nerströms slingrade sig bäcken under en landsvägsbro. Jag passade på att ta en kopp kaffe i solen och som ett brev på posten skymtade jag ett vak under bron. Likt en indian smög jag mig ner till strandkanten ett tiotal meter från fisken och fick till ett välplacerat kast ett par meter uppströms vaket.

I den lugnflytande bäcken tog det min f-fly en halv evighet att nå ståndplatsen, men till slut steg fisken än en gång för att sörpla i sig den förbiflytande godbiten. Mothugg - fast fisk - och en häftig kamp! Vilken sagolikt vacker öring!

 Wow!

 Vilken öring!