Hot 'n cold

Det här är inte sant - Bondemölla inbokat och så vaknar jag upp mitt i natten med en riktig dunderförkylning - en sådan som bara en man kan få!

Huvudet dunkar, kroppen värker, näsans andningsfunktion är som bortblåst, snoret rinner & halsen bränner. Usch. Jag smsar Claes kl 04.00 att jag troligtvis stannar hemma. När jag vaknar upp några timmar senare försöker jag att ta mig i kragen. Fiske eller ligga hemma och tycka synd om mig själv? 

Klockan tolv är jag på plats i ett varmt & soligt Bondemölla. Andreas flinar åt mig när jag beklagar mig över förkylningen, men han vet vad jag pratar om. Även Catrin har lite kul åt mig, som sig bör när en lider av en livshotande pojkförkylning.

Fisket var otroligt trögt - två landade fiskar på elva man på fem timmar. Nu var det upp till mig att visa vart skåpet ska stå. Timmarna gick utan minsta kontakt. Det kryllade av både husmaskar & grodyngel och just med en husmask #10 fick jag också dagens första fisk - en braxen på cirka ett hekto. Nä, nog med fulfiske, tid att idka torrflugefiske. Jag begav mig till en av mina favoritplatser, kastade ut en danica under en buske och smack. Fisken attackerade våldsamt, men missade tyvärr flugan. Nästa kast, samma historia. Fan!

 Husbyggande nattsländelarv.

En perfekt imitation av husmasken?

Vid mynningen av kanalen vakade ännu en fisk. Danicaimitationen kastades ut och underifrån kom fisken i slowmotion & sörplade i sig flugan. Mothugget kom snabbt - för snabbt. Flugan lades ut på nytt och fisken steg än en gång. "God save the Queen" - mothugg! Fast fisk och som den stack iväg. Den tog mig på en joggingtur och till slut simmade den rakt in i en vassrugg där den fastnade. Nu var goda råd dyra - skorna togs av, strumporna kastades iväg & byxorna kavlades upp. Jag vadade ut i vassruggen, med vatten upp till skrevet och befriade fisken. Ännu en rusning och sedan var den redo för landning. Fem kilo & fantastisk kondition! 

 Grym fight, som alltid i Bondemölla. Ett par minuter senare fick jag vada ut i det fjortongradiga vattnet för att hämta fisken..

 Inte helt samarbetsvillig.

Fin kondition - ett riktigt muskelpaket!

Det sega fisket fortsatte, men i den övre kanalen hade Niklas fått syn på ett par patrullerade fiskar. Danicaimitationen kastades ut på måfå och det dröjde inte länge innan ännu en fisk sakta steg uppåt & sörplade i sig flugan. Fisken rusade ursinningslöst åt höger, åt vänster, in under en nedfallen trädstam och vidare ut i dammen. Där stod jag, blockerad av ett par träd, med armen ut över vattnet och en fullkomligt rasande firre i änden av linan. Den hoppade, rusade, stångade & bråkade. Backingen fick hjälpa till - meter efter meter försvann från rullen. Mjölksyran i armen gjorde sig påmind, men regnbågen var inte alls redo att ge vika.  Till slut, efter en långdragen kamp, lyckades jag få in den till kanten. Wow! 6+ kilo & nästan hundraprocentiga fenor. Vilket monster! Som tack för fighten fick den faktiskt friheten åter. 

Varför ingen bild undrar ni? Min simultankapacitet var tillfälligt ur funktion på grund av min allvarliga åkomma - förkylningen det vill säga.

Tack allihopa för trevligt sällskap!

Long time no see

I söndags blev det återigen en tur till smultronstället - en liten bäck i hjärtat av Skåne!

Strålande sol, +20 grader & knappt någon vind - med andra ord svåra förutsättningar för bäcköringsfiske. Men skam den som ger sig. Vaken var ytterst sporadiska & förhållandevis otillgängliga. Utom räckhåll, långt inne i buskagen, kunde man se & höra öringarna sörpla i sig förbiflytande danicor. Forssländor & andra mindre dagsländor ratades - endast danicorna var mödan värd.

Ser onekligen god ut!

Fluga efter fluga offrades ofrivilligt till fiskegudarna. En skaplig öring landades efter ett par timmars miserabelt fiske och nu skulle det väl ändå lossna? En danicaimitation kastades ut precis i anslutning till ett överhängande buskage och från ingenstans dök en massiv öring upp. Efter några finter slukade den flugan och försvann som en torped in under buskaget. Vilken brutal styrka. Fisken fortsatte vidare nerströms genom vassruggar & näckrosor. Två minuter senare lossnade kroken och den där hemska, illamående känslan infann sig omgående. Livsglädjen var som bortblåst - jag hade precis tappat mitt livs bäcköring, utan tvekan en bit över kilot.

Dagens första skånska bäcköring.

Dagen fortsatte i samma manér - flugorna offrades en efter en och nu behövdes en kaffepaus. Nya krafter - nya tag! 

Kvällen hade anlänt och med den - nattsländor. En streaking caddis #14 kastades ut framför ännu ett buskage och det dröjde inte många sekunder innan en stor pjäs hade slängt sig över flugan och återvänt till gömstället. Den bjöd på en makalös fight och den här gången vann jag! Vilken fisk! Wow! Personbästa - 40cm & cirka ett kilo!

Fet och fin!

 Makalöst vacker!

Och som alltid får bäcköringarna friheten åter.

Lite längre nerströms kastades samma fluga ut framför en säker ståndplats med gott om gömställen bland vegetationen. Smack. Ännu en löjligt stark öring landades efter ett par minuters fight och den illamående känslan hade bytts ut mot ren eufori. Bäckens giganter hade vaknat. Men vänta nu, den där fisken känner jag igen - ta en titt:

   

Till vänster, min första öring i bäcken.

Till höger, samma öring tre veckor senare, fet & fin!

Dra på trissor. Samma fisk - mitt tidigare personbästa - tre veckor senare & fem meter uppströms från där vi senast sågs. Dessutom i bättre kondition. Ett kvitto på att korrekt utförd c&r fungerar alldeles utmärkt! 

Dagens sista, också en av bäckens större individer.

Mystacides Longicornis - bandad långhornad nattslända. En av många.

Det goda fisket fortsatte och vid dagens slut hade jag landat 12-13 stycken. Kvällen avrundades sedan med en härlig pratstund med Conny. Alltid lika trevligt!

Stay dry or go home

Ännu en underbar helg vid bäcken och jag har massor av fina bilder att bjuda på!

Helgens första skönhet.

Lördagen började med ett ihållande regn och efter detta kom kläckningarna igång ordentligt. Sländor i alla storlekar & färger kunde skådas dansandes på vattenytan. Vaken var sparsamma & sporadiska, men likt vårt förra besök gick det utmärkt att presentera mindre dagsländor över troliga ståndplatser. Även den här gången ratade öringarna alla danicor som flöt förbi och man undrar ju varför?

Paradiset på jorden - eller åtminstone i Skåne.

 Ephemera Danica kläckte för fullt - men öringarna var inte intresserade.

Inte heller Ephemera Vulgata lockade upp fiskarna från sina ståndplatser.

Djupt konfunderad över nästa flugval. Gul forsslända kanske? 

 Första driften - smack!

 Mothugg & fast fisk.

 Den vackert rödprickiga bäcköringen fick omgående friheten åter.

 Nästa fisk hade också gula forssländor på menyn. Mycket vill ha mer ser det ut som.

Det var inte bara sländor som kläcktes i tusentals. Myggorna svärmade som aldrig förr och de blodsugande fanskapen vägrade att lämna oss ifred. Utan myggmedel var vi chanslösa och förutom en halvliters blodförlust har vi nu otaliga bölder på både händer & huvud efter alla bett. Men självklart var det värt besväret!

 En perfekt avslutning på en underbar dag - höll dessutom myggen på avstånd.

Ölmarinerad sävslända - en delikatess i öringvärlden?

Myggmedel införskaffades på söndag förmiddag och sedan var jag redo igen. Strålande sol, tjugofem grader varmt & öringarna lös inledningsvis med sin frånvaro. Framåt eftermiddagen - då solen hade seglat ner bakom trädtopparna - vakade fisken desto mer. Gul forsslända kläckte och öringen här verkar älska dem. En timmes fantastiskt torrflugefiske hann jag med innan plikten kallade och jag var tvungen att kila hemåt

 En säker ståndplats.

 Liten men fin.

 

 Lite längre uppströms vakande flera öringar - att idka smygfiske ger ofta gott resultat.

 Lite återhämtning behövs ibland innan release.

 Eftermiddagen bjöd återigen på celebert besök. På återseende.