måndag 29 september 2014

One last goodbye

Evigt inristat på näthinnan är det idylliska, lilla paradiset där jag kanske aldrig mer kommer att få möjligheten att fiska. Den gångna helgen var eventuellt punkten för ett underbart kapitel i mitt flugfiskeliv och vilken avslutning det blev!

Jimmy & jag begav oss från Malmö kl 05.00 och vi var framme vid vår destination strax efter att solens första strålar hade börjat lysa upp horisonten. Spöna riggades och en nybliven favoritfluga knöts på - sälhårspuppa #8. Genast begav jag mig till den mellanstora dammen där en torrfluga sällan sviker. Redan i det första utlägget bröts den spegelblanka ytan i ett harmoniskt sippvak. Mothugg och fast fisk - en fantastiskt fin regnbåge på cirka ett kilo. Fenorna var som vanligt helt perfekta och förvildningsprocessen som har pågått här under minst ett års tid är en fröjd att skåda; slanka & urstarka regnbågar med de vackraste av teckningar.


 Vindstilla och tyst som graven.

Fish on!

 Makalöst vacker.

Som vanligt får fiskarna simma hem igen.

Första fisken var landad och nu ställdes siktet om helt till de svårflörtade, vilda öringarna i den största av de tre dammarna. Fredningstider nalkas och nu var sista chansen att fånga de där prickiga skönheterna som ligger mig så varmt om hjärtat. Vattenytan låg fortfarande ostörd i den stora dammen och vakande fisk var det enda som saknades denna underbara morgon. Den gigantiska torrflugan retade omgående flera småöringar till hugg, men vakfesten som både Jimmy & jag hade föreställt oss uteblev dessvärre.


En liten rackare..

.. följt av en ännu mindre.

En liiiten nymf knöts på istället och omgående fick jag bättre utdelning. Morgontimmarna bjöd på ett härligt fiske med huggvilliga öringar & flertalet välbehövliga kaffepauser. Även en och annan regnbåge fattade tycke för den lilla nymfen och då snackar vi kampvilja. Öringarna bjuder måhända sällan upp till dans på samma sätt som regnbågarna, men deras fantastiska förmåga att ständigt söka sig mot närmsta kluster av vegetation gör att man ständigt måste vara skärpt och drilla dem bort från alla hundratals gömställen.


Hösten gjorde sig påmind på fler än ett sätt..

 Bärfisar trillade ner i vattnet lite då och då.

 Nattsländor kläckte sporadiskt.

 I bottensedimentet kryllade det av nymfer.

Det märks på proportionerna att öringarna har en del att äta..

Efter att ha fiskat av mina bästa hotspots bestämde jag mig för att testa en svåråtkomlig djupbrant där jag knappt hade lagt någon fisketid. Flugan placerades ett par decimeter från vasskanten och genast kom en plog från ett närliggande överhäng. Ett par sekunders handtwistande hann jag med innan hugget kom och linan stramades upp. Fisken slängde med hela kroppen och jag förstod snabbt att det var en öring av lite grövre kaliber. Pulsen ökade konstant under hela fighten och de sista metrarna fram till håvkanten gick verkligen i slowmotion. Jaaaa, äntligen en riktig praktfisk!


 Lycka!

 Wow! Vilken teckning!

42 centimeter och i kanonkondition.

Redan klockan tio hade otroliga tretton öringar & tre regnbågar synat håvnätet. Nu blåste det däremot upp ordentligt, från snudd på vindstilla till vindbyar på minst 15m/s. Fisket tvärdog med en gång, men innan dess hade jag hunnit fånga en av de större regnbågarna som simmar i dessa vatten.


Tre kilo muskelpaket.

Timme efter timme passerade utan så mycket som ett hugg. De två superflugorna för dagen var nu lika lockande för regnbågarna & öringarna som ett knippe morötter för en gädda. Matpauserna avlöste varandra i rasande tempo och ett tag satt jag mest still och spanade efter vak på den vindpinade vattenytan. Ingen fisk i sikte på nästan hela dagen faktiskt, men vetskapen om vilka gigantiska öringar som lurar i dammen var tillräckligt för att vi skulle fortsätta ända fram till mörkrets inbrott.


Ännu en prickig snygging.

I ett sista försök att tänka utanför lådan knöt jag återigen på den stora hårbollen, eller rättare sagt sälhårspuppan. Trots att vaken lös med sin frånvaro hoppades jag på att den kanske skulle kunna reta upp en och annan regnbåge, som så många gånger förr. Flugan kastades ut framför en djupbrant och attacken kom som en blixt från klar himmel. En större regnbåge hade kastat sig ursinningslöst över flugan och mothugget blev perfekt. Fisken tokrusade runt om halva dammen och mäktiga luftsprång avlöste varandra i rask takt. Efter en galen fight gled den till slut ner i håvnätet, där den knappt fick plats. Ännu en praktfisk med en paddel som heter duga!


 En höstdag att minnas.

 Vilken stjärtfena!

 Ett par snabba foton.

Kalasfisk närmre fyra kilo!

Tystnaden. Stillheten. Skönheten. Ett med naturen!

Det var allt för den här gången. Tack för alla fantastiska fiskedagar vid dina dammar Janne, jag hoppas verkligen att vi ses igen!

onsdag 17 september 2014

My happy place

För drygt tre månader sedan gick en livslång dröm i uppfyllelse - drömmen om ett eget fiskevatten. En bit utanför stan har jag nu, tillsammans med ett par goda vänner, ett smultronställe med god potential att bli ett fantastiskt regnbågsvatten. Våra planer är storslagna - det ska installeras en pump inför vintern och biotopåtgärder ska vidtas för att optimera förutsättningarna för både fisk & insekter.


Paradiset på jorden.

En fröjd att se näckrosorna blomma.

Redo för första kastet.

Dammen är precis lagom stor, runt tre meter djup och påfyllning sker via det kalla grundvattnet. Syrenivån är väldigt god och insektslivet likaså. Corixor finns i miljoner, men även trollsländor, flicksländor, fjädermygg, dammsländor och nattsländor har sin hemvist i vattnet. Gräshoppor, getingar, spindlar & grodor har vi också stött på i massor, så mat finns det sannerligen gott om. Nämnde jag kräftor? Det finns mängder!


Mumsbit.

 Groda eller padda?

 Både flicksländor och större trollsländor är en vanlig syn vid dammen.

 Brun dammslända?

Den här aggressiva rackaren fångades med fluga - tro det eller ej.

Första isättningen skedde i början av juni och efter drygt tre månader i vattnet är de i kanonform - torpedformade och med god kvalitet på fenorna. Fan vad roligt med ett eget vatten, eller vad säger ni Jimmy, Jonas & Daniel?

Nu följer en bildkavalkad från de gångna månaderna!

Premiärfisken är ett faktum.

 Snart landad..

.. fick friheten åter såklart. Hoppas på en ännu bättre fight nästa gång.

 Rusningstider!

 Stark och ytterst ovillig att komma in mot land.

 En snabb avkrokning i vattnet, såklart.

En tupplur mellan kasten. Balsam för själen!

 Vilken rusning!

Bzzzzz. 50+ meter backing försvann i ett nafs. Wow!

Fullständigt rosenrasande.

Efter tre månader i dammen är de i kanonform.

Fenorna läker sakta men säkert.

Fish on.

 De ger inte upp utan en fight vill jag lova.

 Hela fenor och i kalaskondition, den här gången av något mindre kaliber.

Ett säkert kort - micronobbler #10.

onsdag 3 september 2014

Sight fishing

Efter flera veckors frånvaro från fisket var det äntligen dags för en tur till Bondemölla. Förutsättningarna kändes på förhand väldigt bra - låg temperatur både i vattnet & i luften, molnigt med småskurar under dagen och såklart massor med fisk i dammarna. Huruvida de var huggvilliga, ja, det får ni läsa om längre ner.

Vid startskottet tog jag ett raskt varv runt anläggningen för att spana efter fisk. Inga vak i sikte, men mängder av regnbågar som både stod still och patrullerade väldigt ytnära. Torrflugor & nymfer - jag testade det mesta, dock utan framgång. För att bygga upp lite självförtroende begav jag mig bak till bäcken där det alltid finns huggvillig fisk. Med en mindre getingimitation överlistade jag snabbt två vackra bäcköringar och genast var självförtroendet tillbaka på topp. Game on.


Vacker, liten bäcköring! Blir lika glad varje gång.

Nummer två.

Precis vid utloppet av kanalen syntes en hel del patrullerande fisk och till slut lyckades jag hitta flugan för dagen - en svartgrön, tungstensförtyngd nymf #16. Fisk efter fisk fattade tycke för flugan och vilket härligt siktfiske jag hade. I det halvgrumliga vattnet syntes inte flugan efter att den hade penetrerat vattenytan, men när en regnbåge passerade förbi och började tugga, då var det bara att göra mothugg.


Dagens första regnbåge blev snabbt ett faktum.

 Redo för landning.

Stark och fin - fick friheten åter såklart.

Dagens superfluga!

Fighterna blev minst sagt brutala - fiskarna stångade, hoppade, rusade runt hinder och försvann långt bort mot horisonten. Backingen var säkert 30-50 meter ute med varje fisk och med ett #4-spö kunde jag inte göra annat än att låta de urstarka regnbågarna leda vägen. Hur kul som helst!


Fullkomligt rosenrasande regnbåge i femkilosklassen. Ett tiotal luftsprång innan den rusade sådär 80-100 meter ut i dammen. Hysteriskt rolig fight!

Galet spöböj.

Snabb avkrokning - i vattnet såklart.

En trevlig snubbe från Växjö hade med sig en osannolik supertorrfluga - en stor hårboll på krokstorlek #6. Med denna löjligt effektiva kreation hade han säkert 50-60 kontakter under dagens lopp, kanske mer. Det var en fröjd att se även de mest tjuriga regnbågarna fullkomligt slänga sig över hårbollen som om det vore deras sista måltid. Knas!


Inget vackert barn, men effektiv bortom alla rimliga gränser.

Totalt blev det sex landade regnbågar och ytterligare ett par som tappades. Storleken var riktigt bra, inte en fisk under tre kilo och den största vägde säkert in på cirka sex kilo.

Dagens sista regnbåge var en av de slöaste individerna jag såg under dagen. Längst inne vid inloppet såg den ut att ligga med magen mot botten för att ödsla så lite energi som möjligt. Min närvaro spelade ingen roll och dagens supernymf kunde inte heller ha varit mindre intressant.

Jag knöt istället på en pheasant tail #16 med en knall-orange tungstenskalle - allt för att trigga huggreflexen. Flugan dinglades framför nosen långt och länge. Tio sekunder. Trettio sekunder. En minut. Till slut fick regnbågen nog - den slukade flugan och jävlar vilken fight den bjöd på. Den rusade ursinningslöst rakt ut i dammen och jag var beredd på att backingen skulle ta slut - vilket inte vore första gången för min del i Bondemölla. Som tur var fick jag kontroll över fisken och fem-sju minuter senare var den avkrokad och tillbaka på sin ståndplats. På återseende!


På väg bort mot horisonten.

 Bara en liiiiten bit till..

Success - otroligt bra kondition!

En perfekt avslutning på en fantastisk dag. Balsagetingen levererade.

Allt som allt en härlig dag. Jag längtar redan tillbaka till de urstarka regnbågarna, till höstfärgerna och inte minst det rogivande ljudet av vatten i rörelse.

Röd trollslända.

Gott om stensopp, eller Karl-Johan om ni så vill.

 Ännu ett praktexemplar.